Likt en nattapa stryker över dom fredliga bergstopparna, lika nattligt skriver en Måne sitt inlägg.

Jag har haft ett litet uppehåll i mitt bloggande, kamrater. Inte ska vi väl skylla det på våran käre stadsminister, nej verkligen inte.
Det är minst sagt mitt eget fel. Det handlar i helhet om ork.
Ork. Orc, det är en annan sak. Men det är faktist just det som påverkat mig till att inte skriva.
Jag har nämligen börjat spela ett MMORPG-spel (MultiMassive Online RollPlaying Game), vid namn Regnum.

Börjat och börjat, man kan väl mer säga att jag återupptagit min karriär i det som förut kallades Regnum Online Beta.
Men som nu kort och gott bara heter Regnum Online. Dom har förkortat namnet med 4 bokstäver, och varför, det vet jag faktist inte.
Kanske beror det på att spelet blivit tillräckligt bra för att slippa skam-stämpeln "Beta".

Beta står nämligen för hemskheter, som till exempel att spelet kan innehålla buggar.
Buggar, då tänker ni direkt på burkar.
Jo, fasen! Det gör jag med. Burkar, burkar, burkar. Dagens samhälle består till stor del av burkar, men inte fasen gör vi något åt problemet?

Jo. Det gör vi. Månen gör det.
En vanlig dag på staden såg nämligen Månen en festlig gubbe som plockade burkar ur soptunnorna.
Månen, som köpt en och en halv liter Partysoda för att fira det vackra vårvädret, han häller ut ungefär en liter Partysoda för att sedan ge flaskan till gubben.

Månen närmar sig med stormsteg, och när gubben bara är ungefär 3 meter ifrån Månen känner Månen hur det luktar snus och urin.
Månen blir glad, och tänker: Oj, här var det livat, på dansen ikväll. Denna gubbe måste vara en riktig partyprisse, och vad passar då inte bättre än en tomflaska Partysoda?

Så Månen ger snus-farbrorn sin vackra ägodel.
Gubbens reaktion är inte precis vad Månen räknat med. Nej, faktist verkligen inte vad Månen räknat med.
Gubben börjar dra sin självbiografi!

Han startar samtalet med: Talar du tyska? Ja, i alla fall. Det var såhär. Jag var i Nord-Tyskland, och där träffade jag en flicka. Jag sa isch liebe disch, och kysste henne på handen.
Pojkarna började skratta, flickorna började skratta, ja alla började skratta. Men jag tyckte inte det var ett dugg genant.

Ni vet vad isch liebe disch betyder va? För ni talar väl tyska? Eller? Ni pratar tyska, ja det måste ni göra.
Det betyder: Jag älskar dig, i alla fall.

Sedan, så avbröts hela samtalet. Gubben gick iväg, utan att ens säga adjö. Han bara gick, för att antagligen gräva bland mer bananskal, filmjölk och kodynga.
För att tjäna sig en femtioöring eller två.

Jag och Tranan gick iväg, glada som få. Gubben var så trevlig att vi tänkt adoptera honom som morfar, men det fanns ett problem. Han luktade förjävligt, och ändå hade han fru! (Jag återkommer till det).

Återigen, låt mig berätta om min helfestliga dag på staden. Vi begav oss mer in mot centrum, för att kanske köpa oss en studsboll, en slav eller en luktfri parfym.
Så vi kollade runt i skyltfönstrena, för att upptäcka något helfestligt att köpa.
Och vilka ser vi! Jo, inga mindre än Tobbe och Anton. På moped (detta ska ni lägga på minnet).
Vi står vid ett skyltfönster, så kommer en medelålders farbror, med ett litet handikapp. Han är döv.

Han håller sig för näsan, och viftar med handen att vi ska gå bort. Han tycker att Tobias och Antons avgaser luktar för illa. Konstigt nog var båda mopederna avstängda.
Han hallucinerade nog fram en obekväm doft, eftersom han inte kunde höra att mopeden var på.

Men, vi blev ivägschasade av den döva snubben. När vi väl gått några meter ställer han sig rakt mot oss, råstirrar på oss och börjar yla. Precis som en tupp som svalt en hund med magkatarr, så lät den medelålders döva farbrorn.
Vi undrade vad katten han höll på med, sedan vände vi oss om och skrattade så mycket att ett äpple säkert börjat vibrera någonstans långt bortom Molkoms gränser.

Sedan såg vi en farbror som var sjukligt intresserad av att titta ned i backen. Denna man hade inte så mycket hår.

Och, det otroligaste av allt. Vi träffar pantburks-gubben igen!
Vi följer efter, för att få oss ett trevligt samtal igen, med gubben. Han börjar berätta att han heter Bölje, att han är 83 år gammal, att han har fru, att han varit ICA-handlar, att när han gick i pension så fick han bjuda 20 vänner på kalas med oxfilé och grejer.

Sedan läser han på Tranans tröja, och ser att det står Idre. Kommer du från Idre, pojk? säger han.
Tranan ljuger, och säger: Jajjemensan!
Gubben ler med ett stort leende, och säger. DÅ ÄR VI SLÄKT! Jag kommer nämligen från Finland, och du är ju lapp!
Vi är släkt, är vi!
Ja, folk, dom brukar kalla mig för finnjävel, men dom bjöd jag minsann inte på mitt pensionskalas.

Någonstans mitt i samtalet berättade han även att han hade en son, vars kompisar hällt knark i hans öl, och därmed blev hans son missbrukare.
Och så fick vi veta en jäkla massa mer saker, men det kom högljudda bussar hela tiden, som förstörde samtalet lite.
Vi uppfattade i alla falla att han pantat burkar sedan han var 13 år. Han firar alltså sjuttioårsjubileum med sitt burk-plockande.

En 83-årig gammal gubbe i keps, med en stor portion snus under läppen och som luktar cirka 50% snus och 50% urin, honom ska ni leta efter.
Han är den trevligaste morfarn som går att hitta, om man bortser den ljuva aromen han utsänder!´

Dagens visdomsord: Fnittra inte när du sover, det botar varken muskelbristningar eller magsjuka.

Peace out!

/Månen.

Jag går snart ut nian, så Ilandaskolan anordnar kalasdagar åt eleverna. Vi får göra spännande studiebesök på våra gamla mellanstadieskolor. Vilken tidsepok det var i mitt liv, alltså! Det är så att man blir småsugen på att bli hinduist, så att man kan få ett nytt liv och återuppleva mellanstadiet igen.

Eller.. Var mellanstadiet så förbankat kul? Eller är det bara som så att jag raderat i princip allt negativt, från den gamla goda mellanstadietiden?
Så kanske det är, kamrater. Men det positiva med Skåre det var att det inte fanns några mentalt efterblivna rullstols-CP:n, som dregglar hejvilt överallt, skolmaten smakade hallonsaft av bästa kvalitet och klassföreståndare Gitte är en utav dom bättre människor som någonsin existerat på denna jord. Hon har nämligen bjudit på läsk, en gång.

Min nuvarande mentor, gamle Maggan, hon är allt en fin människa i grund och botten, men det är bara det att hon luktar föråldrar cigarett. Maggan är en människa som driver på, och som faktist försöker få en stackars utpumpad, skoltrött Måne att jobba så hårt en stackars utpumpad, skoltrött Måne kan jobba. Det är bara det att just nu är jag så ivinnerligt trött på allt som har med liv och skola att göra, så gamle Maggan misslyckas med sitt jobb.

Att jag minns Gitte som världens bästa människa, det kan också ha att göra med att under tidsepoken mellanstadiet, där hade jag fortfarande motivation och livsork, så jag kunde inte klaga ett dugg på vad klassföreståndaren för klass 4-6 C gjorde.
Eller, kan det varit Gitte som gjort att jag hade motivation i skolan på den tiden?
Svårt att veta, och framförallt svårt att vara efterklok.
Efterklokhet har egentligen ingenting med detta att göra, eftersom det var förr jag egentligen var klok, och det är nu jag rasat i så stor grad att jag egentligen förtjänar att sänka mig i vartenda ämne och bli fastspikad på ett kors, som Jesus, eller våldtagen och mördad, som Engla.

Så jävla smart sätt att bli kändis på! Bli mördad av en lastbilschaufför. Klart som fasen att man vill bli mördad om man blir kändis på kuppen!
Komsi komsi, alla homosexuella lastbilschaufförer, med en gnutta mordinstinkt! Komsi komsi!

Förresten, förlåt. Nu tappade jag koncentrationen och spårade ut, bara för att jag tänkte prata om en alldeles bedårande liten ängel.
Med ett namn som passar så in i Norden bra, för att göra en depressiv verklighetsbaserad story av, i media. Allting passade in för att Aftonbladets läsare skulle köpa deras bilaga och fälla en tår.

Jag tror att jag gillar mellanstadiet. Det var det jag ville komma fram till.
Påfrestande att jag skriver om sånt tjafs, när jag egentligen borde prata om att jag väntat på en flicka i en och en halv timma utanför hennes lägenhet, för att hon skulle komma hem, istället för att skaffa mera sommarjobb, eller pissa på gravar på kyrkogården.
Satan i helvete, vad förstörd dag!

Dagens visdomsord: Ställ in i ugnen och grädda 250 grader, så får du dig en vacker kaka att tugga på i vårregnet.

/Månen.

Otroligt egentligen, vad mycket man kan göra på en förmiddag. Jag har aldrig upplevt en sådan förut, för antingen sover jag eller så är jag innelåst i en skola.
Egentligen hade jag nog vaknat nu, om det vore en vanlig dag. Men det är inte en vanlig dag, för det är faktist mors dag. Så vi har åkt iväg med familjen och ätit tårta på konditori, med mormor samt min morbror.

Jag har varit med om den jättehemska upplevelsen att sitta i baksätet, medan min bror övningskör (vi krockade bara 4 gånger. Jag tror han börjar lära sig detta med bilkörning nu), jag har ätit tårta på ett konditori, pappa har skjutsat min bror till en buss på väg mot Örebro, själv tog jag en snabbvisit i Borås under morgonen och så har jag klippt gräset.

Nu har jag ljugit två gånger i min föregående textindelning. Ni får själva lista ut vad det var jag ljög om.
Vilken dag! Det känns som att man upplevt en dag, innan den riktiga dagen börjat!
Förmiddagar borde man kanske vakna på, ändå. Så här mycket har jag inte hunnit uppleva sedan jag var på Disneyland!

Igår såg jag en fågel, som jag hade tänkt fota. Men jag har ingen kamera, så det blev inte att jag fotade den. Det var en sparv. Eller, det kan har varit en fink. Eller en domherre.
Jag vette katten. Inte fasen ska det väl förväntas att jag ska kunna identifiera en fågelsort, bara för att jag sett en fågel.
Det gör detsamma vilken ras det är, dom går ändå under benämningen fågel, så nu vet ni i alla fall att jag sett en fågel.

Dagens visdomsord: Låt inte insekter invadera din skalle, jag tror nämligen att även insekter lämnar avföring.

/Månen.

En slitsam skoldag, måste jag påpeka. Jag har suttit i en skrubb/förråd/förvaringsutrymme, där man även skulle kunna placera matvaror, och vips hade det då kallats skafferi, eller kläder, då hade det kallats för garderob.
Där har jag i alla fall suttit i flertalet timmar, låt oss säga två. Och spelat trummor, dragspel, gitarr och adventsstjärna för fulla muggar, med scenkläder på.

Vi repade nämligen i vårat band, som vi har för att vi ska spela upp en konsert innan vi slutar nian.
Vi har bestämt låt, men vi repade inte på den. Vi satt mest och sjöng nationalsången, spelade trummor så fort att skottet som mördade Olof Palme bara är en dålig liknelse till hur fort det gick, och spelade Broder Jakob på dragspel.
Fast mestadels spelade vi inte någon trudilutt, eller höll någon takt alls. Vi bara spelade.

Skrek, det gjorde vi så in i hellskottas mycket. Vi hade nämligen bestämt att bandet skulle vara ganska så punkigt.
Mina stämband blev väldigt fladdriga. Det hade synts om man röntgat halsen på mig. Synd att det inte gjordes, för då hade det blivit en extraeffekt som publiken skulle uppskatta.
Man skulle kunna göra en fräsig ljusshow av mina vibrerande stämband, tror jag.

Andra häftiga scengrejer vi bestämt, det är att alla ska ha cykelhjälmar. Vi hade på oss cykelhjälmarna inne i skrubben.
I skrubben fanns det inte särskilt mycket luft, så man blev ganska trött och yr där inne. Samt lite svettig, för att det var så in i Norden varmt.
Vi hade planerat att sjunga och skrika tills vi svimmade, men den planeringen blev en total flopp. Inte en enda snubbe svimmade, och ändå var vi tre personer på ett utrymme lika stort som en gråsugga.

Jag har nästan lärt mig vad hicka heter med medicinska termer, för övrigt. Min käre kamrat Joakim försökte frenetiskt lära mig, men vi alla vet ju att jag är alltemot vad autodidakt heter (Självlärd, på enklare svenska).
Så jag har nog inte lärt mig ordet än, men jag gör ett försök med att skriva upp det:

Hyponevroakustiskadiafragmakontravibrationer. Så tror jag minsann att det var.
Jag ska nog börja plugga medicin.
Åtminstonde medicinska termer.

Dagens visdomsord: Förenkla vartenda ord, så blir det enklare att prata.

/Månen.

PS: SE VÅRAN FILM, http://www.youtube.com/user/MoonAndCrane , om ni klickar på den länken slipper ni allt snusk som kommer upp i "related videos".
Gör det, annars är ni dödens döende inom en fjärdedels månad. För så galet bra är den, och så galna tragedier inträffar om man missar sånt!

Fast det är ett bildspel, men den är minst lika spännande som vilken Bond-film, eller Beck-film som helst. Det har ni mitt ord på!

Kamrater. Det är som såhär, att jag och Tranan gjort ett döspännande bildspel. Ni får ursäkta att man bredvid ser en massa äckelpäckel-filmer, men det är för att den ska få extremt många besökare, så därför har vi tagat den som Naked, Bikini, Hot Chick, Naket. Och såna saker.

Låt dina ögon frälsas av ett bildspel så bra att till och med en 40-åring skulle tappa löständerna i guldfisk-skålen!

Tur att jag överlevde dagen. Det kom en bil i full fart och bromsade, bara för att den såg en liten snubbe springa över vägen i en fart lika hög som en panikslagen pojke.
Denna pojke var jag. Hoppas inte föraren blev allt för arg, bara. För jag var dörädd hela vägen fram till skolan, så jag sprang i paniktillstånd fram till entrédörren, där jag pustade ut och långsamt fick se bilen glida iväg.

Jag var rädd för att föraren skulle blivit arg, för att jag gjort ett exemplariskt misslyckande till självmordsförsök. Det var jag faktist rysligt rädd för. För att få skäll av den elaka tanten.

Annars så hände en underlig grej vid frukostbordet. Jag skulle bre mina vanliga rostade mackor med smör, så upptäckte jag en hemsk reklam som genast fick mig att tappa matlusten.
Det var reklam för låglaktos-produkter, och japp. Det var lika hemskt som det låter. Reklamen var alldeles ljusblå och översmörig. Hur kan man skylta med låglaktosprodukter, när en vanlig liten trevlig gosse försöker äta lite rostade mackor med aprikosmarmelad och söndersmulad ost?

Jag tappade i alla fall matlusten, något rejält. Jag ska aldrig mer lita på Milda. Dom bara för fram hemska reklam-saker för produkter inte ens en människa med stor tillit till andra människor skulle lita på. Jag tror inte ens man skulle kunna smälla i dagisbarn låglaktos-produkter.

Andra hemskheter det finns här i världen, det är vegitariskt, glutenfritt, sockerfritt och annat. Sånt hemskt, som man inte vuxit upp med. Vegetariskt kött, det är en hemskhet jag tvingat äta av ren artighet. Jag vet inte om jag gör om det, för det smakar läskigt till tusen. Tänk er själva att ni tänker er att ni äter en saftig älgstek, och så berättar kamraten bredvid dig att det i själva verket bara är en bit papaya med böngroddar. Usch, en sådan hemsk tanke!

Vad mer kan diskuteras, en dag som denna? Jag vet i alla fall att vädret varit på topp, och att en solskensgosse som jag gått omkring i shorts, bara för att vädret varit så gulligt.
Jag gillar sol. Sommar är minst sagt bra. Någon gång ska jag skriva upp en dikt som jag skrivit.
Men inte idag. Jag tror jag hittar på en ny dikt idag, bara för att fylla ut detta inlägg.

Våren är vacker och bra, och snart är det sommar.
Då kan man hoppa över alldeles metalliska bommar.
För då är det saker som blommar.
När det är sommar.
Då kan man glida omkring på stål som är kromat.
Och så finns det en del lustigt folk som trummar
På stranden, där annat folk badar.
I vattnet, kanske på Bomstad?
Det ligger i Vänern, mitt i Sverige.
Vänern är en stor sjö, med litervis av vatten.
Det vet jag, för jag är en duktig gosse.
Som precis lärt mig saker i plural på svenskan.

Sådär fort kan det gå att skriva en vacker dikt, alltså!

Dagens visdomsord: Fånga fjärilar i smyg, så inte farbror polis ser dig. Då råkar du illa ut!

/Månen.

Jag är glad idag. Jag har nämligen blivit uppringd, av en speciell person. En väldigt trevlig person, som presenterade sig som Leif.
Han var telefonförsäljare och ville tvunget nog prata med min pappa, men jag var pratsjuk. Så jag pratade på om min skoldag, för Leif. Han lyssnade intensivt, sedan la han på.
Jävla Leif. Skyll dig själv att du tvunget ska prata med pappa, bara för att erbjuda mobilt bredband!
Funkar det inte att prata av sig lite med en minst lika trevligt gosse som jag?

Förövrigt, när jag var på hemkunskapen fick jag den starkaste deja vú i mitt liv.
Jag kände att jag gjort precis exakt på pricken samma sak förut. Det jag gjorde var att slänga en förbrukad burk tomatpuré i metallåtervinningen, och sedan sparka igen lådan på samma plats.

Jag hade en väldigt läskig känsla att jag någon gång för längesedan gjort precis exakt samma sak. Det var den absolut fräsigaste deja vú jag fått i mitt liv!
Jag visste inte ens att det fanns metallåtervinning i hemkunskapen! Hur fascinerande är inte detta? Det är magiskt. Det är i alla fall min åsikt om saken!

En annan sak som hänt idag, det var på mattelektionen. Några flickor pratade om hur mysigt vädret var när det regnade. Så dom sprang ut, bara för att få vara i regn.
Sedan, när flickorna väl var inne igen, då kom en flicka med frågan:
Hur ska jag kunna gå hem, nu när det regnar? Då tänkte jag att hon var aningen efterbliven, eftersom hon nyss påpekat att regn var det mysigaste som finns.

Om det är så förbankat mysigt, varför kan man då inte gå hem i sådant väder?
Tur för flickan att det slutade regna i alla fall.

Ytterligare en sak som hänt idag, det är att jag försökt spola ned bevis i toaletten. Men det gick inte särskilt bra, så jag täckte över allting med papper.
Då blev det konstigt nog stopp i toaletten. Vad är det för någon förjäklarns kvalitet på dagens skoltoaletter? Ska dom inte ens tåla lite papper? Usch och fy, vilken skola det är jag går på!

Skönt att man slutar där snart, och får bege sig ut i världen på nya äventyr. 3 år till, fast i en annan skola.
Nu är det verkligen dags för självmord, minst sagt!

Dagens visdomsord: Ät upp din mat, förpillade ungsate! Tror du vi vuxna ska behöva göra allting här i världen?

/Månen.

Efter ett avverkat glas mjölk, är jag pigg och alert på att skriva ett inlägg i min fina gröna blogg.
Dock behöver jag något energigivande. Avocado, kanske? Det har jag hört är bra, på många sätt och vis. Men just om det ger en energi, det vet jag inte.

Jag gillar inte att skriva blogg. Jag ser inget som helst nöje i det. Den ENDA JÄVLA ORSAKEN till att jag skriver blogg, det är på grund av att jag sviker er trogna läsare om jag slutar.
Men ni (dom trogna läsarna), dom skiter ändå fullständigt i mig, eftersom dom inte ger mig kommentarer. Aldrig någonsin! Jag är en ensam bloggskrivare för funkemig!
Och så är det på väg att bli sommar. På sommaren vill jag helst vara ute i solen, i det fria vårvädret. Så NÅGON JÄVLA BLOGGLÄSARE får för fasen inhandla en bärbar dator åt mig, om ni vill ha NÅGOT JÄVLA BLOGGINLÄGG till.

Förstår ni hur allvarligt det är? Jag är trött på era jävla snobbfasoner! Ni tror att ni bara kan snylta på den information jag utger på min blogg, utan att ge någonting tillbaka!
Jag får FÖR FAN INTE ens någon NEGATIV JÄVLA KRITIK!

Hur IN I HELA JÄVLA HEELVETE tror ni då att jag ska överleva i DET HÄR JÄVLA KOMMUNISTSTYRET?

Jag är mycket FÖRBANNAT JÄVLA MEDVETEN om att Sverige är ett JÄRNSPIKARS NEDRANS Moderatsamhälle,  men jag BRYR MIG INTE ETT PISS!

Nu ska jag gå och GÖRA NÅGONTING SOM ÄR SÅ IN I NORDEN mycket vettigare än att skriva i en FÖRBANKAD ÄCKELPÄCKELBLOGG!

Jag hoppas mina grova ansträngningar på att alla mina FÖRBANNADE, JÄVLA, NEDRANS markeringar av meningar där jag uttrycker mig förargat syns, så att ni ska tänka: Oj, vad synd det är om Månen. Här ska ges iväg en SJU HELVETES JÄKLARNS massa positiv respons!

Dagens visdomsord: Bli inte förbannad för småsaker.

/Månen.