Jag tänkte skriva ned alla spökhistorier jag kan, som jag hittat på själv. Dom är väldigt läskiga, och det här inlägget borde skrivas i oktober egentligen.
Då är det läskigare.

Men nu kommer dom i alla fall:

Olle och Pelle i den mörka skogen
Det var såhär, en gång i tiden kände jag en grabb. Grabben hade alldeles mörkbruna ögon, fräknar, smörsliskiga ögonbryn och så var han rödhårig. Olle och jag var bra kompisar, tills den dag då han gick ut i skogen, tillsammans med sin kamrat Pelle.
Dom hade tänkt tävla i vem som vågade gå längst in i den mörka skogen. Så dom gick, och gick, och gick.

Till slut så hör dom ett: BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL, MÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖH, BRUNKELMUNKEL!
Men, dom tog det riktigt kallt. Dom har nämligen varit med om älgar förut.
Så glatt fortsatte dom traska in i den mörka, mörka skogen.
Till slut såg dom ett hus. Olle ville tävla i vem som kunde gå längst in i det läskiga, ödsliga huset.

Olle tänkte filma allting när han var inne i huset, och sedan lägga upp det på Youtube, för att bevisa vilket övermod den grabben hade.
Tyvärr, så lades den filmen aldrig upp på Youtube (när du berättar detta ska du storgråta, fast på låtsas. Du känner ju inte Olle egentligen).
Nej, för Olle hade gått in i huset, och öppnat en garderob.
Inne i garderoben fanns en liten, liten dvärg, med en liten liten yxa som han högg av huvudet på Olle med!

Olle vann därmed tävlingen i vem som kunde gå längst in i huset. Pelle hade tjutande sprungit därifrån.

Åh, vad jag saknar Olle. Han var min bästa kompis på mellanstadiet. Men nu är han DÖÖÖÖÖÖÖD!
BUHUUU!  (Se ledsen och förtvivlad ut, och gråt för fulla muggar).

SLUT!

Sagan om pojken i blå fleecetröja, med konstig gångstil, och grabben i randigt

Det var en gång två pojkar, som var på väg uppför ett berg. Berget hade asfalterad gång, cykel och bilväg, så det var en simpel match. Grabben i blått föreslog att dom skulle ta åt höger, så att dom kom ut på en åker istället.
Dom gick förbi många hus, däribland ett med två lampor på garageuppfarten, och en bredvid.

När dom väl gått några meter hör dom en älg komma. BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL, MUNKELDUNKEL, MÖRKELKAKAAAAAAAAA!

Men grabbarna vet hur man handskas med en älg, så dom bara går förbi. Men älgen hade försökt stoppa dom!
För när dom kom ut på åkern står det en liten dvärg med en liten yxa som hugger av huvudet på båda grabbarna!

Budskap: Använd hjälm!

SLUT!

Farbrorn på ålderdomshemmet, och älgen med fräsiga horn.

Det var en gång en farbror, som hade sådan total älgfobi. Varje gång han gick ned i matsalen började han alltid med att ta upp en sån där trubbig kniv man äter med, för att kunna skydda sig.
Dagarna passerades, och maten var alltid lika vidrig nere i matsalen. Men gubben åt, för ingen brydde sig om honom.

En dag kom en älg på besök, som skulle besöka sin sjuka mormor som arbetade på ålderdomshemmet.
Raskt drog farbrorn, som hette Inge, upp kniven och hotade älgen att skära upp ögonen på den.

Älgen stod där, och var arg på Inge. Älgen gick närmare och närmare, och tillslut stod Inge intryckt i ett hörn av rädsla.
Inge försökte panikslagen skära ut ögonen på älgen, men missade och träffade istället hornen.
Det borde han inte gjort, för på hornen hade älgen knappen som slog på älgens walkietalkies.

Direkt kallade älgen på förstärkning och in kom en liten dvärg med en liten yxa, som högg av huvudet på Inge!

SLUT!

Sagan om alligatorn Kruschkel och Albin.

Det var en gång en fullvuxen alligatormamma med en nyfödd unge, som hette Albin.
Albin och Kruschkel var ute på prommenad, men eftersom Albin inte kunde gå, släpades han i backen bakom sin mor.

Dom gick i ett raskt tempo, och därför fick Albin många skrapsår. Dom stannade för att sätta på lite plåster på Albin, men det borde dom inte ha gjort!
Albin gick och blev kompis med en älgkalv!

Och vad tror ni älgmamman tyckte om det? (Skrik BUUUUU,och rikta tummarna nedåt).

Älgmamman och Kruschel började bråka, och Kruschkel blev så arg att hon utövade sin bästa karate, och därmed slaktade Albin och sig själv så totalt att det bara låg köttslamsor överallt.

Sedan kom en liten dvärg med en liten yxa och högg av huvudet på dom efterlämnade köttslamsorna och kroppsdelar som fanns kvar.

SLUT!

Sagan om fårhunden som blev galen på Moderaterna.

Det var en gång en hund, som varje dag vaktade sina får. En dag kom han hem, alldeles utfattig.
Moderaterna hade kommit till regeringen, så hundrackarn hade fått urkasst betalt för dagens arbete.

Hungrig som han var, kunde han inte sjunka så lågt som att äta knäckebröd med fågelmat, så hans mage gjorde tillslut något totalt sjukt!
Den beordrade fårhunden att gå ut och slakta ett får, för att bli mätt.
Så hundskrället gick ut, mitt i fårfältet och tog ett får.

Det allra sötaste, med djupblå ögon, vitfluffig päls och gaddar lika nyslipade som om Martin Timell  gjort jobbet och blivit sponsrad av det ledande företaget inom sandpappersbranchen.

Efter det gick hunden in och la sig, för att sedan vakna upp till ytterligare en dag med fårvaktning. Men fåren hade blivit deppade, efter att han slaktat fåret, så dom hade allesammans hoppat framför elstängslet.

Alla får låg på backen, väldigt stendöda, eller bara lite stendöda.
Ett enda överlevande får satt på backen och sa till fårhunden: Döda mig! Sedan dog det, så hunden slapp göra det jobbet.

Men hunden var nu hungrig, efter att jobbat på fårfältet ytterligare en dag. Så hunden tog en buss in till stan, för att få sig en bit mat.
Inne i staden fick hunden en idé!

Han byggde ihop ett litet stånd, och satte sig mitt på torget, för att utöva sin plan.

Han skrek i en megafon: ALLA SOM ÄR MODERATER KOMMER HIT OCH SÄTTER SIG!
Moderaterna kom allesammans, och dom hade med sig egna stolar, så dom satte sig runt ståndet.
Dom trodde det handlade om att dom skulle föra en politisk debatt med hunden, så dom satt där och småpratade ihop argument dom skulle kunna använda för att få över hunden på sin sida.

Men hundens plan var inte så. Helt plötsligt och oväntat drog hunden fram sjuhundra kilo kedjor som han köpt på rusta, och kedjade fast allesammans i sina stolar.
Sedan slaktade han dom allesammans på det mest groteska viset som går, och åt upp dom.

Men det skulle han inte gjort, för en av dom Moderaterna han åt upp var en liten liten dvärg med en liten liten yxa, som inifrån magen skar upp magen på hunden och sedan hoppade ut, för att hugga av huvudet på fårhunden.

En gång i tiden hade fårhunden skickat ett vykort till sin mamma, när han var på semester på Mallorca. På det kortet var det inget mindre än en ÄLG!
(Skrik högt så att alla blir rädda).

SLUT!